Min första egna ponny hette Happie Surprice, aka "Papphammar" e.Simberg Spinner ee. Coach Coch Target och var 1,5 år när jag fick honom.

Han var en busig liten häst med mycket krut i.

Jag började rida in honom när han var 3 med mamma till hjälp då han stegrade sig så mycket att han en gång tom välte runt..

Sedan skickades han på inridning och jag hade växt om honom lite.. Han var ju bara B-ponny. Ca 127 cm då. Men jag red honom lite endå, varvandes med min maxade C-ponny hingst Valentin Bell.

Jag lärde honom stegra på kommando, han var med på hopp träningar men reds mest i skogen på den tiden eftersom jag som sagt var, hade växt om honom då. Han och Bell var bästa kompisar och delade tom hage. (Bell kunde inte gå ihop med någon annan än Happie)

Sedan såldes han till en tjej i Eskilstuna, där vi skrev i kontraktet att han inte fick säljas, utan då skulle köpas tillbaka av oss, och absolut inte till en hästhandlare.

Jag åkte förbi en gång och hälsade på honom en kort tid senare. Han stod i sjukhus hagen och hade hunnit skadat sig redan då.. Och han hade hunnit bli jätte ljus, nästan vit. Han kännde igen mig, det värmde faktiskt.

Ca ett år senare får vi veta att hon struntat i kontraket och sålt honom till en häst handlare nere i skåne, utan att ens kontakta oss.. Fyy vad arg jag blev. Jäkla unge, och föräldrarna då som begick kontrakts brott!!

Sedan följde jag honom på nätet, såg att han blev en duktig hopp ponny, vilket vi redan visste från början. men för ett par år sedan slutade tävlingsresultaten att komma in..

Idag uppdaterade Patricia som blogg och berättade att hon fått kontakt med hennes gamla ponnys nuvarande ägare och jag fick en klump i magen.. Började söka efter senaste ägaren till Happie och fann en liten tjej i Kvicksund som verkade haft honom senast.

Mamma fick ringa och höra vart han tagit vägen, och tydligen fick han dessvärre tas bort för 2,5 år sedan.. Han var slut i benen och var med om en olycka i hagen under tiden han bara fick "vara"... Så, han finns tyvärr inte längre.

Har alltid velat köpa tillbaka honom som gammal och ha honom så han bara fick gå. Men tjejen vi sålde honom till hade under ett års tid redan lyckats rida sönder honom. Sedan tävlades han av en tjej nere i Ängelholm. Jag antar att hon inte gjorde skadorna bättre av att tävla och träna honom i den mån hon gjorde.

Så.. Nu är jag ledsen.

Tack för att du tar dig tid
att kommentera mitt inlägg :)