Så var dagens stall sysslor avklarade. Boxarna är mockade, stallet är iordning plockat och gången är sopad, hästarna är ryktade och fina i pälsen och färdig pussade för natten, och hundarna har fått sina mediciner.

Princess (chihuahuan) har varit hos veterinären idag och fått tänderna skrapade. Hon var helt groggy här under eftermiddagen, men nu är hon pigg och glad igen.

Nu blir det en kopp te och film för matte. Sen blir det att hoppa i säng för min del.

Lite bilder från igår:

Gårdagen spenderades mestadels ute i stallet. Vi hade ju sådant fantastiskt väder här, att jag försökte njuta av den så mycket jag bara kunde. Och tur var väl det. För imorse vaknade jag upp till snöööööööööööö igen!

Jag gjorde en ny utgång på baksidan och tog med mamma och hästarna på en liten promenad ut i solskenet.

Fick med mig en massa bilder på killarna.

Kheezo var så duktig. Vi gick på åkern bakom stallet och fram till vägen, ungefär 10-15 meter ifrån, och han reagerade bara på en utav sju bilar.

Resten av dagen sattes Kheezos nya box dörr dit och lite annat små fix i stallet. Sedan satt jag utanför hagen med en kopp kaffe och myste med hästarna en stund. Dom är så mysiga, för dom kommer fram till mig och står där och tittar, nosar och pussas.

Nu är jag hemma igen efter en vecka i stockholm. Har saknat mina killar sjukt mycket. Sprang ut till stallet det första jag gjorde när jag kom hem. Ut och pussa på kärlekarna. <3

Imorse kom äntligen hovslagarn. Vi har haft jätte problem att få hit en hovslagare. Men nu har dom fått så fina fötter så.

Det har varit underbart väder hela morgonen, soligt och behagligt. Musses hage är glas hal. Eller ja halva hagen ungefär. Men mamma har delat av den så den delen som är hal kommer han inte åt.

Lillens hage är inte så hal, några små fläckar här och där, men ingenting som är någon fara för honom. Hagen är ju dessutom så liten.

Så, vi får se vad vi hittar på idag. Kanske tar med mig killarna på promenad istället. Måste göra en utgång mot åkern först.. Vill inte ut på vägen med den lilla. (är ju enda utgången för tilfället)

Jag sitter just nu i sveriges huvudstad, min egentliga hemstad och har precis duschat.

Har lite saker jag behöver ta hand om här så jag tog en vecka att ordna upp allting här.

Det blev altså inget ridhus för Musse i veckan som var. Det får bli till nästa vecka istället. Vi får se hur det går att lämna lillen ensam hemma i några timmar. Antingen river han hela stallet, eller så går det alldeles utmärkt. Det återstår att se..

Det blev lite ändrade planer, blev en sväng till sverige idag istället för igår..

Handlade lite mat till hästarna och en till stall grep. Hade ju bara en innan men det går ju dubbelt så fort om vi har två, och mammsen kan hjälpa till dvs!

Hittade en jätte fin liten lila, barn variant. Ha ha. Super lätt att mocka med dock!

Annars har det inte hänt så mycket. Hästarna fick vila idag. (Eller lillen vilar ju typ jämt förutom täckes vänjning och såna bra saker)

Har gått igenom alla tusen bilder och filmer jag har på killarna, så här på kvälls kvisten, och hittade ett klipp från första gången Kheezo åt en hel morot direkt, utan att matte var tvungen att skära den i små bitar. Även om han tar mini tuggor ser det ut som han inte gjort annat än att knapra på morötter! ;) Så gott det låter när han smaskar i sig den <3

Här kommer klippet;

Fick ett mail här om dagen av en tjej som läser min blogg, men hade ett litet klagomål eller önskan kanske man kan säga? Hon tyckte att jag skulle skriva lite om mig själv här i bloggen. Frågor hon ställde var när och hur jag började med hästar, om jag ridit på ridskola, hur många hästar jag haft och vad det var för några, och om jag tävlat någonting och i vad isåfall. Om jag bara håller på med hästar för hobby eller om jag sak börja tävla när Musse blivit stor och isåfall i vad. (Tror det var allt?)

Så.. Året var 2000 och jag hade precis flyttat till Gnesta till en liten hästgård med mina föräldrar. Min mamma har alltid haft ett brinnande intresse för hästar och hade vid tillfället ett Polskt arab sto på 5-6 år som hette "Whaity" (Whait And See) som jag brukade få "rida" på (läs: sitta) samt lite inackorderingar på gården.

En dag bestämde sig mina föräldrar för att överraska mig. And a surprice it was!

Jag fick en liten welsh vallack på 1,5 år som hette just; Happy Surprice. Han var ny kastrerad och ett krutpaket, det var han nog allt!

Under tiden han växte till sig och blev tre så ordnade mamma till att jag fick rida på grannens shetlands ponny som stod 2 km hemifrån. Han hette Lansen och var 10 år då om jag inte minns helt fel.

Hon som ägde honom hade haft honom när hon var liten och han gick vid tillfället endast som sällskap till hennes egna ridhäst och en gammal (egen uppföning) 30 årig new forest vallak.

Lansen var min lärare kan man säga. Han kunde inte ett smack egentligen, men endå så lyckades han få ordning på mig. Han var i början en väldigt lugn och go kille, med inte så mycket fart i sig. Men efter han musklat på sig och fått lite kondition (och en ryttare med förkärlek till fart och fläkt) så blev han allt busigare och roligare att rida.

Red honom mest i skogen, vi hade en hopp slinga där vi galloperade och hoppade i samma fart som de stora starka hästarna. ;)

Bästa som fanns då var öppna fält. Det tyckte vi nog båda. Vi delade tycke i det mesta vi gjorde. Hoppa var otroligt skojjigt. En dag när jag hopp tränade för Lansens ägare så hoppade vi ett 110 cm hinder, barbacka!

Nog fan hade jag benmuskler efteratt ha spelat fotboll i 6 år, och balansen var det inge fel på heller.

Samtidigt som jag red på Lansen så red jag några gånger på Wisbohammar ridskola. Det blev inte så många gånger innan jag började ta med egen ponny.

Det var då mitt intresse för hoppning tog fart, på riktigt. Och inte långt efter så lånade mamma en welsh mountain ponny till mig, Emir hette han och var grå skimmel, med grå man och svans.

Han var den segaste ponnyn jag någonsin suttit på. Han gick nästan baklänges, så seg var han. Ha ha.

Ägaren till honom var en flerbarns mamma ifrån Tyresö, och det var väl tänkt att Emir skulle ridas av hennes barn men dom var ännu så små så hon hade haft några små tjejer som ridit honom lite då och då.

Emir var bara tre när han kom till mig. Ägaren sa att han var fyra, men så var inte fallet fick jag reda på senare.

Dom hade precis börjat hoppa honom och lärt honom att hoppa ett hinder, sedan svänga vänster och stanna.

Så så gjorde han. Och faa*****n vad jag jobbade med honom. Men nog fasiken blev det ponny utav honom också till slut!

Jäklar vilken fart det blev på honom. Vi tränade hoppning för Daniel Svensson och dressyr för Pia Ericsson (?) och Ann Hoffman. Tävlade hoppning och vi vann t.o.m ponny galloppen mot stora D-ponnys! (Emir var liten B)

Strax innan Emir flyttade tillbaka till sina ägare igen så lånade jag hem en russ hingst på 4 år som vid tre års ålder blev in riden men efter det bara fått stå pga ägarens ålder och storlek. Han hette Humble och var mörk brun, nästan svart med svart man och svans.

Han var en jäkel på att hoppa! Ja, i vilket fall. Jag fick låna honom mot att jag skulle rida in honom igen och rida till honom.

Jag fick dispans på att åka med honom på ridläger till stjärnhov, hem till familjen Brolin. Vi hade hur roligt som helst. Humble skötte sig prick fritt trots brunstande ston och högt tempo på gården. Vi fick båda väldigt stor hjälp i dressyren. Det anordnades både hopp och dressyr tävlingar där och självklart tog vi hem första priset i hoppningen.

Inte långt efter att Humble åkte tillbaka till sin ägare köpte mina föräldrar en New Forest hingst till mig. Han hette Bell (Valentin Bell RNF 112) och var 12 år, ett år äldre än mig och en riktig krut burk inne på hopp banan. Precis min smak!

Jag har alltid haft förkärlek till "heta" hästar och hoppningen var min stora passion inom ridningen.

Jag har många fina minnen med honom. Vi var ett team och litade på varandra till 380%. Han var det bästa som någonsin hänt mig och min bästa vän jag någonsin kommer att ha. Och även om han "bara" var en häst så hjälpte han mig genom mycket.

Några veckor efter jag fått hem honom fick vi plats att börja träna med GARK:s hopp lag. Jag var med på Bell och min då bästa vän Patricia på sin lilla Stanley.

Vi tävlade hoppning upp till LB och debuterade fälttävlan, jag och min Bell. Precis innan han såldes fick jag brev om att vi kvalat in till ponny SM. Lite tråkigt tycker jag så här i efterhand att jag aldrig fick vara med. Men jag hade andra saker för mig helt enkelt.

Bell var ganska svår riden i dressyren. Viktbärnade och stark och svår att få ihop och hålla kvar. Han lärde mig mycket den där lilla killen. Som att hitta lugnet inom mig själv t ex.

Jag packade ofta en liten matsäck, sadlade hästen och red långt, rakt in i skogen för att tillslut stanna och bara njuta av lugnet och varandra.

Bell.. Min fina Bell <3 Usch och fy vad jag saknar honom.

Som hobby kommer det alltid vara för mig. Men så klart jag vill börja tävla Musse i framtiden. I vad får han bestämma. Det blir det han visar sig tycka är roligt och är bra på. För min del får det bli precis det som det blir. Det är inte ridningen i sig som intresserar mig mest utan hästen och relationen i sig.

Men en dröm är ju att kunna jobba och arbeta med hästar, kunna leva på det. Vi får se helt enkelt hur det blir med den saken. Drömma är bara nyttigt!  <3

Kheezoz man börjar nu anas och den är för tillfället grå.. Jag håller tummarna för att den blir samma färg som pannluggen i framtiden. Den är nu ungefär 3 cm lång. Här går det undan!

Har börjat ge honom lite groddolja sedan en vecka tillbaka, för den sakens skull. Tror att det kan hjälpa till lite på traven.

Musse har nästan vuxit i sitt Rambo Wug täcke nu också. Det är i strl 130 så än är det en liten bit kvar. Men han kan ha det och får ha det nu när det är så attans kallt ute.

Han har vuxit i sitt ull täcke nu också som han fick när jag köpte honom. Det är i strl 125 och är bara en aning stort vid bogen. Men det har han om nätterna plus sitt stall täcke med 200g fyllning.

Vi har ju en lite större hage, och en liten hage i anslutning till stallet just nu eftersom vi inte får ner hag stolparna i backen. Dom får samsas ett tag till helt enkelt, jag byter på dom någon gång mitt på dagen. Så när jag är i stallet och mockar har jag alltid stall dörren öppen för att få in frisk luft och ha lite koll på mina killar ;)

Så rätt som det är känner jag någon flåsa mig i nacken. Då är det nån av killarna som nyfiket står och iaktar mig i mitt arbete och undrar vad fasiken jag gör för någonting. Eller så går dom in i varandras boxar och kissar eller gör nummer 2.. Haha. Älskar mina killar över allt annat! Dom är helt enkelt bäst och så himla goa båda två.

Synd att jag inte kunde filma dom igår. Jag höll i Musse i stall gången, medan min mamma höll på med hans ben och kollade på hovarna. Kheezo stod i lilla hagen, och nyfiken som han är kunde han så klart inte hålla sig borta utan var tvungen att undersöka vad vi gjorde där, utan honom. Sedan stod han och "snusade" (kan man säga så? haha. Aja, luktade försiktigt då) på musse och kikade extra noga under magen om han kanske kunde erbjuda honom någon mat.. (såg det ut som iaf) MYS OXE!

Ber om ursäkt för dålig uppdatering. Har haft problem med internet uppkopplingen på datorn som jag tidigare har nämnt. Tror dock att jag löst problemet nu. Det visar sig med tiden..

Musse har haft en veckas vila i allt som har med longering och sadel tämjning att göra, så det har väl inte hänt så mycket på den fronten så att säga. Ja lite då men ingenting ni inte redan vet om som följer med i bloggen.

Han fick på sig sadeln här igen i förrigår och var lagom nervös över det. Det blev ett par fina bock språng och bakut sparkar. Jag tänkte dra med mamma och åka till närmsta ridhus här i veckan och sadla honom där. Det är bra att växla lite miljö nu när vi endå kommit en bit på vägen.

Musses uppfödare var lite orolig för underlaget i hagarna, om det var is eller halt över lag. Men vi har faktiskt inte haft varken is eller halt i hagen sedan då i början av vintern, när den kom. Då det snöade på, smälte upp under dagarna och frös på om nätterna, om och om igen. Då kunde det vara lite halt fläckvist, men inte så att jag klagade. Mest var det halt på vägarna och ställen där det i allmänhet var kallt under ifrån.

Snön som lagt sig här har varit ganska grov och jag vet inte vad det är som gör det, men det blir verkligen inte halt alls. Bara i den lilla mån om att snön flyttar sig om hästarna kommer i världens fart. Ja ni fattar. Altså. Inga hala hagar hos oss inte.